Underbart att landa i Faro, trots att regnet hängde i luften. Lasse och hundarna mötte mig på flygplatsen, vilket kärt återseende! Det var varmt, ljust och härligt! Äntligen!
Efter ca 20 minuters bilfärd anlände vi till Quarteira och lägenheten vi hyrt, Lasse bjöd på lasagne (inköpt på Varuhuset Continente) som var väldigt god.
Här sitter jag nu i ett tomt hus, förutom ett 20-tal flyttlådor och en säng.
Sambon och hundarna har åkt. Tyst och ödsligt.
Det är en märklig känsla, både lite rädsla och en frihetskänsla.
Hur gick det här till egentligen? Allt gick så fort!
I början på september hade jag ingen aning om detta…
Fast egentligen började för ca 2 år sedan, när jag åkte till Altura, Portugal för att hälsa på min väninna som flyttat dit för ett par år sedan. Hon mötte mig på Faro flygplats, på eftermiddagen och vi åkte i hennes lilla Citroen mot Altura. Vädret var lagom varmt och skönt så här i början på november. Härligt att åka ifrån mörkret och kylan i Sverige.
Vi hann inte se så mycket av omgivningen och landet den dagen, vi åt middag och lade oss tidigt.
Nästa morgon satte vi oss i bilen igen för att åka en tur och se oss omkring. Vi kom utanför grindarna till hennes hus och jag fick se den röda jorden, träd som dignade av citroner, ett vitrappat lite ruckligt hus som stod bredvid citronodlingen – och jag drabbades så hårt av en känsla av att jag hörde hemma här! Jag kan inte förklara det men jag blev så full av känslor och tårarna steg i mina ögon. Här kunde jag stanna!
– Och då hade vi bara kommit utanför grindarna!
När vi kom ner till havet och den fantastiska stranden blev det ju inte sämre på något vis!
Att promenera barfota i sanden, låta vågorna skölja över fötterna emellanåt – i november – ljuvligt!
Det är inte mycket människor på stranden så här års, inga turister, inga solstolar, bara låååång härlig strand.
Jag älskar att gå här ensam i tystnad, vila blicken långt bort i horisonten. En promenad i tyst meditation. Havet och klimatet, lite som svensk sommar – och alldeles lagom.
Min väninna var en alldeles fantastisk värd och visade mig runt och berättade.
Min sambo och mina vänner fick höra mycket prat om Portugal och Algarve när jag kom hem.
I mars fick jag möjlighet att åka till min väninna igen, jippiii! Jag behövde inte fundera två gånger!
Den här gången hyrde jag en liten bil, en Opel med väldigt liten baklucka och väldigt litet baksäte, men pigg och rask!
Efter en lång parlaver med kvinnan från uthyrningsfirman angående försäkringar och hyran för bilen, som inte stämde överens med priset jag fått på bokningssidan på SAS, lockpriser bara visade det sig, kunde jag trycka in mina väskor i bilen och susa iväg.
Nu var det dags att utforska Algarve.
En tanke som fanns var att kunna arrangera kurser i personlig utveckling, Attraktionslagen, hur vi kan förändra och påverka våra liv. Vilken underbar miljö att göra detta i! Jag önskade verkligen att jag kunde få dela med mig av kunskap, insikter och fler skulle jag nog få.
Alla människor jag mötte var så trevliga och hjälpsamma, de flesta pratade också engelska, vilket underlättar betydligt. Jag upplevde en helt annan atmosfär och ett lugn, vare sig jag rörde mig i större städer eller mindre byar, det var så behagligt. Rent snyggt och städat över allt, en känsla av att man bryr sig om platsen där man bor.
Jag upplever att Sverige har blivit kallt och hårt, (inget politiskt inlägg) kanske därför jag kände kontrasten så tydligt.
Det här var ju inte bara en resa med flyg och bil – det skulle nog bli en inre resa också.
Jag blev mycket förtjust i Tavira som är väldigt charmig med sin gamla stadsdel med castellet och mysiga torg och parker. Markander och saluhallar, cafeer och restauranger saknades verkligen inte. Här går man inte hem till varandra och fikar och äter så ofta, man möts ute på cafe eller restaurang. Det är så trevligt, och också möjligt när man kan få en kopp kaffe med bulle för 20 kr. Fantastisk mat, favoriter blev Beef Portugese och torkad rökt tonfisk på bröd, med ost och valnötter.
Låter jag för älskad? – Jajjamen!
Att jag hade egen bil och kunde åka som jag ville, lära mig hitta och utforska omgivningen, gjorde att jag kände mig ännu mer hemma här.
En stor plats i mitt hjärta fick också Altura. En mysig by, känns lugn och harmonisk. Är säkert inte lika lugnt på sommaren. Man har inte byggt höga hus ända till stranden, som man gör på många orter, den enda stora byggnad är hotellet (5 stjärnigt) som ligger i närheten av stranden.
Veckan gick så fort, innan jag visste ordet av var jag på väg hem igen! Lika mycket prat om Portugal när jag kom hem!
12 september 2019
Allt mitt prat och min entusiasm resulterade i att jag fick med mig Lasse till Portugal, han hade blivit tillräckligt nyfiken….
Så den 12 september lyfte planet mot Faro igen, den här gången skulle vi bo i Vilamoura, vi hade fått tag på en lägenhet att hyra under en vecka. Grannen bodde hos oss och tog hand om hus och hundarna.
När vi kom fram till Faro lyckades kvinnan på biluthyrningen naturligtvis uppgradera bilen vi hade bokat från början…
Nåja, jag tänkte inte klaga! Den var ju rätt trevlig.
Vi bodde i en mysig takvåning I Vilamoura, absolut inget att klaga på, men vi kände nästan genast att det inte var där vi skulle bo.
Frukost är så härligt, särskilt när man kan få underbara söta apelsiner, nypressade!
Vacker var det, underbara solnedgångar!
Men vi åkte gärna till grannstaden Quarteira, som låg bara ett par kilometer bort. Lite mindre och mysigare, men ändå en stad.
Det vi gillade med båda städerna var att det alltid var så rent och snyggt över allt. Det städades och sopades hela tiden. Jag tror inte heller att befolkningen slängde skräp på marken.
Så…det tog ca en och en halv dag, vi satt på terrassen och åt middag när Lasse konstaterade att
”Det blir bra det här!”
Ok, då satt vi helt plötsligt och planerade nästa steg. Hur gör vi nu?
Kan ske vi kan hyra en lägenhet här i någon månad, för att se hur det är att verkligen bo här?
Nästa dag tog vi kontakt med en mäklare vi haft kontakt med när vi bokade lägenheten vi bodde i nu, för att fråga om hon kände till någon som kunde tänka sig att långtidshyra.
Det gjorde hon.
På eftermiddagen var vi på väg till Olihao för att se oss omkring, när telefonen ringde. Mäklaren undrade om vi kunde träffa paret som hyrde ut lägenhet i Quarteira om en halvtimme?
Absolut, sa vi och gjorde en U-sväng.
Ca 30 minuter senare var det bestämt att vi skulle hyra det svenska parets lägenhet december till mars!!! Lägenheten låg på 8 våningen med havsutsikt och 300 meter till stranden, och hyran var helt ok.
Vi kom till Portugal för två dagar sedan, vilket flyt!!!!
Nu blev det mycket diskussioner och funderingar, både natt och dag. Hur skulle vi göra? Kunde vi bara flytta sådär?
Skulle vi kanske ha kvar huset i Sverige och komma hit på somrarna?
Skulle vi kanske hyra ut huset medan vi bodde några månader i Portugal, och sedan ta ett beslut?
Vad skulle barnen säga?
Jisses så många tankar och frågor, mycket att ta ställning till…
Ganska snart kom vi fram till att hyra ut huset skulle innebära en hel del ansvar och kostnader, om luftvärmepumpen, kylen eller något skulle gå sönder.
Att ha kvar huset som sommarhus skulle ju innebära att man skulle behöva jobba med att underhålla huset när man kom hem, istället för att njuta av den fina svenska sommaren. Dessutom måste någon se till huset under vintern också.
Nej – skulle vi göra det så fick vi satsa allt, det fick bli en försäljning.
Många sa att vi var modiga…det kanske är lite modigt att våga leva, våga leva en dröm. Men kan man låta bli?…
Från mitten av september till 12 december tog vi beslut om att sälja huset, sålt huset, sålt möbler och prylar och packat ner resten av vårt liv i ett 40-tal kartonger
Otroligt vad prylar man samla på sig, men så skönt att rensa när man inser att man verkligen inte behöver allt.
Vissa prylar visste man inte en att man hade! 😊
Så – här sitter jag nu bland kartongerna!
Vi lämnar vårt Paradis som vi har älskat och älskar fortfarande, men det kändes som att vi var färdiga här. Nya äventyr väntade!
Det är ju inte så att vi flyttar för att vi inte trivs. Vi tar med oss så mycket skratt och glada minnen med grannar familj, släkt och vänner!
För en vecka sedan tidigt på morgonen, startade Lasse med hundarna och grannen som co-driver, bilresan mot Portugal och Quarteira.
14 december
På väg mot ÄVENTYRET!
